Fem tankar om julen
Nummer 1: Julen är ofta en tid som jag själv valt att kalla en snöfattig tid. Ibland är det inte alls så men när det som borde inträffa varje år inträffar så är det underbart.
Nummer 2: När man som litet barn vakna på morgonen av att mamma eller pappa drar upp persiennen på rummet och säger "det är dags att vakna nu, det har snöat inatt". Alla barns största glädje! Underbart. Och när man sen riktigt hoppade upp från sängen och fram till fönstret för att se det med egna ögon var glädjen och lyckan olidlig. Att nu som s.k. "vuxen" veta att miljoner av barn gör likadant som man själv gjorde när man var mindre är en oerhört härlig känsla.
Nummer 3: Att få se hur hela Sverige rustar för julen och den stora dagen får jag nästan rysningar av. Att se folk damma av adventsljusstaken och den gamla hustomten som hängt med sedan farfars fars tid är inte helt fel visserligen. Att sedan när man går hem från träningen se hur det lyser i alla hus gör en varm i kroppen fast det oftast är otroligt kallt ute.
Nummer 4: Men vad skulle världen vara utan julen och jesu fördelse? Men framförallt vad skulle julen vara utan all god mat och alla goda bakelser och frestelser som man tvingar i sig under ca en månads tid. Pepparkakor, lussekatter, knäck, nötter, brända mandlar och sist men inte minst - le grand finale, JULBORDET.
För en gångs skull är okej att äta så mycket man vill, att man under en månad av tolv kan trycka i sig tills man storknar tycker iaf inte jag är helt fel. :D Även om jag inte kan äta allt =/
Nummer 5: Julen är faktiskt kärlekens tid. Man umgås med dom man älskar, man visar sin tacksamhet gentemot dem genom gåvor och diverse andra saker. Man ser folk åka skdridsko tillsammans, hålla varandra i handen mycket mer, köpa julklappar tillsammans osv. Vilken tid på året är den bästa om inte kärlekens tid egentligen?
Det var allt för mig för i afton. På återseénde!
/hannuus
P.S. Har hört ett rykte om att MangeP läser min blogg. Stämmer detta? D.S.